Att det även finns personer i vår politiska rörelse som missbrukar förtroende och även om den autonoma miljön alltid ska vara självstyrande utan hierarkier av något slag, så kan man ändå se maktbalansen mellan kvinnor och män. Kvinnor blir bemötta med nedsättande ord och blir kritiserade hårdare än vad män blir. Kvinnors val i livet blir mer kritiserade än vad mäns val blir.
Det verkar finnas en inofficiell (eller informell) maktbalans och frågan är hur man hanterar och förhåller sig till det. Det kan exempelvis vara personer (läs män) med ett större antal följare på en plattform och får då per automatik större inflytande, även om vi vet att det inte ska spela någon roll eller ens ha betydelse så tror vi ändå att människor kan ha det i aktning och just därför inte vågar kritisera eller ifrågasätta och är oroliga för vilka konsekvenser man kan tänkas få om man gör det. Är det inte viktigt att dessa män aktivt visar att det ligger på deras ansvar att ta några steg tillbaka och ge utrymme för andra att ta plats?
Detta är ett klassiskt exempel på att vara förtryckt av sexism. Rädslan för patriarkatet och hur repression från deras håll kan se ut men dem alla har en gemensam nämnare: Mannen!
Nu får det räcka med dessa “upplysta” män som säger sig vara feminister, som står sida vid sida och förespråkar kvinnokamp när de själva är beredda förhandla bort det för egna syften och sina egna behov som faktiskt faller under sexism.
Exempel på hur mäns beteende kan se ut:
- Ignorans
- Ghosting
- Använda sig av nedsättande/kränkande ord mot kvinnor
- Härskartekniker
- Använda sin informella maktposition som de själva gjort anspråk på
Vi kommer alltid bekämpa sexism, kvinnoförtryck och hierarkier av alla slag för det anarkismen och anarkafeminism bygger på är just; frihet, jämlikhet och solidaritet! Vi som är anarkister och anarkafeminister kommer aldrig vilja kompromissa med sexistiska män i vår rörelse som har maktpositioner!
Never compromise with sexism!
