Nedanstående är en text inskickad till oss från det nystartade zinet svart måne. Bilden är framtagen av anarkism.info.
Civilisationen är början på den skit vi befinner oss i idag.
Det är inte tillräckligt med en kritik av religion och kapitalism. Vi
behöver gå till början för att hitta roten till det helvetessamhälle vi
dagligen måste överleva i. Civilisationen har förslavat människor och
andra djur sedan dess uppkomst. Genom ett ifrågasättande av allt kan vi
hitta vägar ut ur vårt egna slaveri.
“Den
anarko-nihilistiska inställningen är i huvudsak att det är kört. Den
nuvarande manifestationen av det mänskliga samhället (civilisation,
leviathan, industrisamhället, global kapitalism eller liknande) är
bortom räddning, och därför borde vår respons till det vara renodlad
fientlighet.”
Sarafinski, Blessed is the flame
För att
främja civilisationskritiska diskussioner och inspirera till handlingar
startas nu zinet Svart måne. Inför det första numret eftersöks individer
som vill bidra med texter. Zinet innehåller texter om en anarki som
vill attackera civilisationen och som förkastar den positiva framtiden.
Genom dessa förhållningssätt görs försök att hitta vägar ut ur
skitsamhället. Svart måne inkluderar också texter om hur folk kan leva
som starka och upproriska individer och hur det går att leva ett liv
utan löneslaveri.
Huvudspråket är svenska men om du skriver på
engelska, norska eller danska publicerar vi det också. Deadline till att
lämna bidrag till första numret är den 1 november 2019. Kontakta oss på
“svartmane at riseup punkt net” om du är intresserad.
Namnet Svart måne har många betydelser
Svart måne som i anarki
Det
är den svartaste anarkin som zinet innehåller. Nattsvart med inslag av
grönt. Det är en anarki som vill riva allt. Inte för att göra något
bättre men för att allt är skit. Det samhälle människan skapat är så
jävla vidrigt. Tyvärr tror människor att samhället går att göra bättre.
Svart måne som i ingen framtid
Tron
på den positiva framtiden är grunden i civilisationen och det
kapitalistiska/socialistiska samhället. Den positiva framtiden får
människor att leva en plågsam tillvaro med en förhoppning att framtiden
ska bli bättre. Folk löneslavar idag för att bli fria när de får sin
pension. Detta slaveri har internaliserats så att arbete ses som en
nödvändighet för att överleva.
Den positiva framtiden är också
central för tron på utopin. Tron på att det går att skapa ett bättre
skitsamhälle – att anarkister behöver bygga upp en massrörelse så att
revolutionen äntligen blir av. De försök som gjorts sedan
civilisationens början borde lära oss något – att det är kört. Den
bättre framtiden existerar inte och kommer aldrig existera.
Arbete
är slaveri – oavsett om den är självorganiserad eller styrs av en
kapitalist. Civilisationen, som idag har kapitalismen som sin form, är
ostoppbar. Anarki levs bäst här och nu. Utan slaveri. Utan framtid.
Svart måne som i ljusets död
Civilisationen
är det förslavande och livsutplånande ljuset. Det är ett ljus som är i
krig med naturen och med allt som lever vilt. Det är ett gammalt krig
som pågått sedan civilisationens början. Kapitalismen/socialismen har
utvecklat och förfinat detta krig och gjort det industriellt,
vetenskapligt och teknologiskt.
Genom att släcka ljuset kan det
vilda åter ta plats. Att attackera civilisationens institutioner och
kapitalister är en djupt frigörande handling. Med eld, vatten och
verktyg kan egendom saboteras och förstöras. Att slå mot ekonomin är ett
utmärkt sätt att skada kapitalisterna. Men detta görs utan förhoppning
på att förändra eller förbättra något. Detta görs för att ha kul. För
att få frigöra sig från moralens slaveri. För att få släcka ljuset och
åter träda in i det vilda mörkret.
En amoralisk väg ut ur
skitsamhället är att leva som parasit. Genom ett liv som illegalist kan
anarkisten ställa sig utanför och göra sig oberoende av löneslaveriet.
Går det inte att dumpstra går det att sno. Går det inte att ockupera går
det att leva vilt. Kapitalister har sett till att det finns affärer i
överflöd som väntar på att tömmas. Även om teknologerna gör allt för att
försvåra appropriering går det fortfarande att leva ett liv som
parasit.
Svart måne som mörkermåne – som i spiritualitet
Det
kan låta märkligt att skriva om spiritualitet inom anarkistiska
tendenser men det är ingen hippifierad spiritualitet som menas. Den har
inget gemensamt med religon eller gurus. Spiritualitet är något djupt
personligt som bygger på egen erfarenhet. Det är en spiritualitet som är
lika varierad och hänsynslös som planeten vi bor på. Den lär oss att
respektera den jord vi delar med allt levande. Den visar att djuret
människan fortfarande är en del av alla dessa ekosystem. Förgiftar vi
biosfären förgiftar vi oss själva. Planeten jorden skiter fullständigt i
oss men vi är helt beroende av vår jord.
“Och på den åttonde dagen – brände vi det.”
Bædan 2
För ett förstörande av allt.
“svartmane at riseup punkt net”
Svart måne
Kommentarer
Två frågor:
Är detta första numret?
Finns det något tema på numret som ni vill att det skrivs om?
Och skitkul initiativ!
Hej! Det bästa är nog om du hör av dig till Svart måne direkt med frågorna, på svartmane[at]riseup.net.
Genom ett ifrågasättande av allt, tycker iaf jag att man inte blir så kategorisk och urskiljningslös att det går att säga “allt är skit “allt måste/ska rivas”. Visst, det mesta, och därefter, handlar det om tillit och iaf inte sabba förutsättningar för tillit, för att om inte kunna samarbeta så för att kunna stödja.
Rivs det fel “grejer” riskeras både självsabotage och sabotage för mänskor som är inte överlever utan t.ex. en viss institution, eller med anarkist(ernas) (ömsesidiga) hjälp. Att offra andra som är obetydliga för att dom sagt något fel, men är obetydliga på det stora hela, eller oskyldiga, ser jag som helt oanarkistiskt.
Ordet parasit tycker jag bör undvikas då det behäftats av högern med vissa resonemang. Det blir liksom att välja att spela bollen på samma plan.
Texten var intressant, en del kan jag hålla med om, men långt ifrån allt. Slutet av texten som kommer in på klimatet kan ( trots avståndstagandet från utopier ) ändå uppfattas som om det finns en vision om att mänskans plats på jorden måste bevaras.
Att man inte har en framtidsvision eller utopi, kan såklart(och felaktigt) uppfattas som om man använder sin tid på jorden mer klimatfientligt, eller med ett högre avtryck, eller att en söker att dominera.
Texten “Blessed is the flame”, som refereras till, var väldigt läsvärd, intressant och väldigt antifacistiskt, och knyter an bra till mycket i texten.
Jättespännande initiativ, och välbehövligt perspektiv!