Kommentarer på: Konflikthantering i sociala rörelser

Av: the_fuckup

the_fuckup — Mon, 24 Jun 2019 16:02:34 +0000

Bra text.
Jag håller framför allt med om det som står innan punkterna och hela punkt 1.
Finns det brister i kommunikationen, t.ex. motsägelsefullhet, inkoherens, osv, riskerar de andra punkterna leda totalt fel.
Det var fint skrivet att Saken ska underordnas Livet. Men kanske kan bli ett problem, tänker jag, genom att många som interagerar eller ingår i ett sammanhang, knappast känner varandras liv bra, utan, kanske, drar slutsatser baserat på spekulationer, 2:a handskällor, hörsägen, osv. Tänker också, att det kan finnas en del som direkt drar slutsatsen, att om Livet för en individ överordnas Saken, så är det direkt ”egoism”, passivitet, illojalitet, osv.

Apropå mer eller mindre destruktivitet, så tycker jag det är viktigt att beakta var i maktordningen de båda/flera parterna befinner sig. T.ex. tänker jag att en person som av många ses som informell ledare, eller har makt och påverkar många, också bör känna ett mycket tyngre ansvar att agera föredömligt, genomtänkt, sammanhängande och etiskt försvarbart över lång tid. Tyvärr upplever jag ibland att det, som i övriga samhället, verkar finnas personer med makt, som kan leva på gamla meriter och sitt varumärke på marknaden, nästan hur länge som helst. ( Obs! Absolut inte riktat till någon skribent här. )

Resten av punkterna var också ganska kloka, men tänker ändå att vissa begrepp, iaf när en grupp diskuterar dom, kanske behöver specificeras iom att dom förmodligen inte är självklara för alla.

Av: "Skorstenen"

"Skorstenen" — Tue, 21 May 2019 11:47:58 +0000

Hur misslyckad en man än är på jobbet så är han ändå alltid kung hemma. Originalet.

Av: "Skorstenen"

"Skorstenen" — Tue, 21 May 2019 08:34:18 +0000

Med alla riktningar som finns inom anarkismen så är det inte underligt att man inte vill stödja en annan riktning än sin egen. På en arbetsplats så måste man lyda arbetsbefälet för annars får man ingen lön (=avskedad) . Men på fritiden kommer jag inte lyda några andra bara för att de varit längre i vängruppen. Eller tvärtom att är man inte chef på jobbet så kan man ta igen det på fritiden i någon grupp. Hur misslyckad en man var är han ändå kung över sin familj (fru och barn). Lösningen i grupper på fritiden är att får en person en idé så presenterar hen sin idé och avslutar med frågan - vilka är med i denna nya vängrupp? De som är med går och genomför idén även om hela den ursprungliga storgruppen inte deltar. Motsatsen är att ett förslag läggs fram och storgruppen röstar om förslaget och minoriteten accepterar att de är i minoritet och sluter upp kring förslaget som gillades av majoriteten. På detta sätt bevaras storgruppen men det blir kvar slitningar som äterkommer och till slut orsakar en dramatisk delning av storgruppen. Eller bara enskilda avhopp.