Ska se om filmen någon dag.

Å andra sidan, går ju uttryck som ”att ge upp” analysera både utifrån vad makten idag anser det vara och vad för andra perspektiv som går att lägga an på det.

Iofs så tycker jag Papillons vedermödor(eller vad det ska kallas) inte går att direktöversätta till klassiska exempel på anarkistiska praktiker, squatting, massaktioner, osv, utan innebär något mycket vidare och typ djupgående. Hela iden om att anarkism bara innebär att offra sig tycker jag är djupt oanarkistisk. Som om ovillkorlig offervilja skulle vara lathet, omedvetenhet, eller något annat som med en rationaliserande informell ”vänsterikons” babblande direkt görs om till något ”så funkar det”. Lyd nu och låtsas som om gud, marknad och natalism, och styvföräldraskap är ”naturligt”.