Tyvärr kan jag förstå om inte unga känner sig superlockade av de organisationer som finns och de personer som företräder dom. Tycker rent generellt vi ska tänka mer kring barn och unga, eftersom dom har mycket mer kraft, energi, och mer potential att skapa stora förändringar. Det sämsta är att klappa dem på axeln ”för att dom iaf har ett jobb” eller ”klarat gymnasiet”. Så anti-intellektuellt och anti-existentialistiskt som det går att bli. Nästan som en moderat. Iofs trist om det landar i ytlig kulturell grej som att bli punkare, shorelinevänster, osv.

—
Och jag instämmer i Roberts kommentar, men samtidigt tänker jag att det är precis så det ser ut idag: den trogna träffa-polarna-lokalgruppen vill hålla ihop och hellre än att splittras sitter dom och röstar med 50/50-resultat, skriver 50/50-mail, och låtsas som om vi alla måste bli en stor familj av samförstånd, och framledes artigt säga ”nu drar vi ett streck över det”. Haha, det ska vi aldrig göra. Lokalgrupper som hävdar självständighet och ändå knappt kan formulera sig själva för egen person och hänvisar till ”vi har inte tid med det nu” eller ”så här göra antifa new york”.

—

Avsåg inte att hyresgäster borde privatisera sitt boende, utan att ägandet av allmänningen ska förvaltas efter federalistiska principer – inte centraliserat som det ser ut idag. Precis som syndikalister avser att expropriera sina arbetsplatser utan att det resulterar i kooperativ inom en kapitalistisk marknadsekonomi. Syndikalister är inte anhängare av kapitalism.

Gällande Hyresgästföreningen så var huvudtanken att använda sig av föreningen som ett verktyg för lokalorganisering, genom att t ex anordna aktiviteter i möteslokaler, ta initiativ till aktiviteter med ömsesidig hjälp i trakten samt vidareutveckla detta. Även en frihetligt socialistisk motsvarighet till Hyresgästföreningen skulle behöva ”mötesformalia” och föreningserfarenhet. Men vidareutveckla gärna hur vi kan utveckla allmänningarna.